Under en lång tid har jag känt motvilja mot en viss uppsättning upplevelser som mina jämnåriga vill kalla "upplysning" En del av det är nästan säkert bara egot som är rädd för upplösning. Men det finns EN ANNAN sak som jag inte ser pratas om, vilket är att det här som mina vänner kallar "upplysning" faktiskt kan göra dig till en sämre människa Låt mig försöka förklara hur. Föreställ dig att du identifierar dig med ditt ego. Då får du också en "skugga", vilket är en massa egenskaper du har men inte vill identifiera dig med Detta är ett smärtsamt sätt att vara, för du måste fortsätta insistera på att "jag är på det här sättet, inte på det sättet" och det är helt enkelt inte sant. Mycket ansträngning, mycket lidande Så du vänder dig till österländska metoder för att bli upplysta och lindra ditt lidande. Du mediterar tillräckligt länge eller hittar den teknik som passar och woah! Du har en upplevelse. Du inser medvetenhet bortom egots gränser och det är häpnadsväckande. Det finns så mycket plats att vara på! Vem visste att du var så stor och himmelslik? Det är sorgligt att ni under så lång tid komprimerade er själva, snarare än att bara vara er fulla dimensionalitet Dessutom, till skillnad från egokomprimerad medvetenhet, dömer inte obegränsad medvetenhet. Ert ego, er skugga, ni alla mår bra och kan stanna kvar. Lidandet minskar kraftigt Nu är här problemet kommer IMO. Du kan få en dramatisk tillplattning av motivations- och framträdandelandskapet som gör det lätt att helt enkelt inte ta hand om allt det där egot och skuggan. När allt kommer omkring känns dessa saker helt enkelt inte som ett problem längre – de är bara mer oklara/tomma fenomen som uppstår och återvänder till medvetandets tomrum Det är så man får så många människor som är genuint upplysta i en viss mening, men som fortfarande berusningsdricker, är otrogna mot sina makar och misshandlar sina studenter (vilket de naturligtvis börjar ta på sig, eftersom de vill dela med sig av botemedlet mot lidande) Jag tror att det är därför som den buddhistiska vägen traditionellt lägger så stor vikt vid att odla ett dygdigt beteende vid sidan av uppvaknande. När du väl har gjort framsteg längs uppvaknandevägen fortsätter din betingning av sig själv, oavsett om betingningen är positiv eller negativ. Så du vill utveckla konditioneringen att undersöka och ta itu med dina blinda fläckar innan du når horisonten bortom vilken de slutar störa dig

Jag snodde en massa av dessa tankar från @kathryndevaney