Den goda nyheten om implosionen av det demokratiska partiets varumärke är att väljarna ändå inte gillar eller litar på institutioner, och det har varit en utmaning för Dem-kandidater att många av dem ses av väljarna som oäkta automater som reciterar den senaste bulletinen från partiets högkvarter. Nu när varumärket har nått botten kommer ni att se fler kättare, fler demokrater som effektivt går emot etablissemanget, till och med mot det demokratiska partiet. Och i en anti-institutionell, anti-etablissemangs-väljarkår är det mycket bättre än det förra. Det kommer att bli stökigt – och kanske till och med en total röra. Men på det hela taget tycker jag att Demokraterna borde vara glada över att byta problemet med för mycket konformitet mot problemet med för mycket kätteri.