Detta är det klassiska villospåret som folk använder för att smutskasta alla försök att skära ner på de statliga utgifterna – förutsatt att alla "livgivande" program är oantastliga på grund av det faktum att de *utger sig* för att gynna människor som inte är rika. Det är just detta (ofta omedvetna) antagande som många skrupelfria aktörer använder för att lura skattebetalarna, genom att använda sympatiska orsaker som en sköld för att göra det politiskt problematiskt att ifrågasätta deras oegentligheter. Tills vi kan komma över den här uppfattningen att varje organisation som säger att de gör "bra" saker är otvivelaktigt bra, kommer detta att förbli en stor pipeline för bedrägeri och missbruk.